marcus tallberg

   I-landsproblem är alltid roliga att prata (eller skriva) om. Nu ska det handla om mat. Ja, den vi stoppar i oss dagarna i ända, nyttig som onyttig. Tänk er egentligen hur otroligt lyckligt lottade vi i Sverige är när det gäller mat. Vi har "för" mycket mat att välja mellan att det blir problematiskt att bestämma sig för vilken typ av maträtt man ska tillaga.

   Sjukt.

   Jag stod i matkassan häromdan och lyckades överhöra ett samtal som ett ungt par hade.

   "Fy, det kommer att gå på cirka tvåtusen kronor allt som allt. Fan, vad mat är dyrt!" sade en utav dem. Jag vände mig diskret om för att se ned i deras kundvagn och skrattade för mig själv när jag såg vad som fanns däri.

   Det är klart att det blir dyrt när man köper potatis för tvåhundra kronor i form av chips och dessutom köper färdiglagad mat som det bara är att stoppa in i mikrovågsugnen och värma - det är ju någon annan som har lagat den maten åt dig eftersom du är för lat att laga din egen mat. Naturligtvis ska de ha betalt för sitt arbete. Eller?

   Dessutom var jag i London nu i sommarn och bodde på ett vandrarhem där man fick laga sin egen frukost.

   Fy, varje morgon längtade jag tillbaka till Sverige där jag skulle få äta god och bra frukost. Och jag önskade varje gång jag gick in i den lokala supermarketen att jag skulle hitta "riktig" mat.

   Frukterna var övermogna, brödet smakade inte bara illa utan var även inpackad i likadant material som vi har korv och kött i (förutom att vårt hårda, svarta var vanlig hårdplast).

   En sista sak jag blir galen över när det gäller mat är att varje gång jag kommer hem till en kompis och deras föräldrar säger: "det finns mat att värma till dig i mikron" och kompisen svarar - efter att ha upptäckt vilken mat det är: "oh, den maten vill jag ju inte ha. Jag gör något annat istället."

   Jag gapar varje gång och märker hur ett svart moln sakta dundrar fram ovanför mitt huvud. De får ju i alla fall mat färdigserverad och de har inte behövt betala för den. Var tacksamma istället! Jag menar, vi som bor ensamma måste för det första betala vår egen mat och dessutom tillaga allt själv varenda dag.

   Ta för dig medan du kan, är väl mitt råd till dig som fortfarande bor hemma. Klaga mindre och njut av den färdiglagade maten.

   Med det sagt vill jag bara påpeka att jag älskar mat. Nja, jag älskar god mat. Och bara att jag skriver så tyder på att jag är alldeles för bortskämd med mat. Om jag bara hade fått äta ris varje dag hade jag inte klagat ett dugg över att få ett fat spenat serverat eller blodpudding, eller grislever, eller.. ja, ni fattar.

   Så, en sista uppmaning: Slösa inte med maten!