marcus tallberg

   Det är många saker i livet vi är vana vid att ha: en bostad, familj, vänner, skola, mat och så vidare. Väldigt få av oss stannar upp och tänker på det vi har runt omkring oss, utan vi fortsätter att vandra på jorden utan den minsta tanke på det vi delar.

   För någon vecka sedan var jag på ett seminarium nere i Prag, det var i KFUM-KFUKs regi. Där nere träffade jag trettio andra människor från arton olika europeiska länder och lärde mig av deras kulturer, språk och livsstil.

   Bland annat blev jag påmind om att man tillsammans med sina vänner bildar man ett enastående lag som kan åstadkomma storartade saker, men även att vi här i Sverige är väldigt lyckligt lottade. Jag träffade en tjej från Slovakien som berättade att hennes månadsinkomst är ca 1500 svenska kronor och hon kämpar för att överleva.

   Under seminariet fick jag dessutom ett sms från en av mina närmsta vänner där denne berättade att han eventuellt hade blivit smittad med HIV. Jag läste smset om och om igen, för att försäkra mig om att jag hade läst fel. Men tyvärr så kunde jag inte sudda bort det.

   "En av mina vänner? HIV-positiv? Det går ju inte..."

   Hela min tankevärld stannade upp för ett ögonblick och jag blev otroligt upprörd, rädd och ledsen. Men jag vet inte vad jag var upprörd över, rädd för eller varför jag var ledsen. Min vän skulle ju inte dö om han var smittad, det finns bromsmediciner och folk kan leva ett bra och långt liv även om de har HIV.

   Den här lilla händelsen skakade om mitt liv lite. Även det här påminde mig om att man inte ska ta sina vänner för givet, för helt plötsligt en dag så finns de inte där längre. Kanske är det här lite väl dramatiskt tänkt, han kanske inte ens har HIV och ändå börjar man reagera som om han hade det. Varför gör man det? Är det för att förbereda sig för det värsta?

   Hur som helst fick jag några dagar senare reda på att hans blodresultat var negativa och jag kunde andas ut igen.

   Så jag tänkte avsluta med lite råd, för att förhoppningsvis få dig att stanna upp lite och tänka. Ta inget för givet här i livet, inte din familj, inte dina vänner, inte din utbildning eller att du får mat och har ett tak över huvudet. Ta dessutom vara på alla glada stunder.

   Alldeles för många här i världen saknar familj, är ensamma, har inte råd med utbildning, mat eller bostad. Alldeles för många svälter och dör i ensamhet.

   Och trots att det här är ganska mörka tankar, är det viktiga tankar.

   Kämpa för det som är rätt och för en bättre värld.

   Du är unik.